Quantcast
Channel: Mmatildas virkstad
Viewing all 218 articles
Browse latest View live

Virkspaningar

$
0
0

Inte mindre än tre virkspaningar har jag gjort  nyligen!


Virkspaning 1:
Råkade få se Alexandra De Paoli på teve, jag tror det var i programmet Strömsö. Spanade in denna virkade gardin i bakgrunden.
Läckert eller läskigt?




Fastän jag aldrig har varit något stort fan av virkade gardiner så blev jag fascinerad av mönstret. För det är snyggt. Jag skulle dock hellre ge gardinen en rak kant nedtill - jag vet inte om det är den där vågiga kanten som ger mig de negativa 1970-talsassociationerna...







Virkspaning 2:
En virkspaning på radio, otroligt nog - korallvirkning! Kanske har jag nämnt detta någon gång förut (?) för jag har hört talas om det tidigare. Nu hörde jag det alltså på radio, nämnas i ett kulturprogram. Det här handlar om ett projekt startat i Los Angeles så länge sedan som 2005. Det handlar om ett virkat korallrev, ett konstprojekt, som påminnelse till oss allihopa om att de levande korallreven i havet är hotade. Här kan du också läsa om projektet.




Virkspaning 3:
Shima Niavarani hos Kalle Moraeus. Var inte den rymdinspirerade dräkten virkad så var den i så fall gjord för att se virkad ut!

Förutom den virkliga scenutstyrseln så fick jag en överraskning av hennes sång, som jag aldrig hört förut. Underbar sång tyckte jag!

Se programmet på svt play.





Knutmaska

$
0
0

  Jag vill visa några bilder på en virkmaska som jag just för tillfället håller på och utforskar. Ser det inte ut litegrann som korsstygn?
Jag kallar den för knutmaska, eftersom jag har ett luddigt minne av att ha läst om den tidigare en gång och att den då skulle ha kallats knutmaska. Det skulle i så fall ha varit Virkpia som skrev om den, men Virkpias blogg går inte att hitta igen.

Om det är någon annan som känner igen det här, som har ett annat namn på maskan eller vet något annat ställe man kan läsa en beskrivning, så tala gärna om det för mig!

Mitt exempel visar bara hur man virkar från rätan, som när man virkar runt runt i spiral, tex till en väska eller påse. Jag har alltså inte vänt virkningen.




För att göra en knutmaska ska man dra upp två öglor: en från samma maska som den senast virkade maskan, och sedan en från nästa maska. 
 



Gör ett nytt omslag och dra igenom alla tre öglor på nålen.

Varje maska virkas sedan så: dra upp en  ögla ur samma maska som den senast virkade maskan OCH  en ögla ur nästa maska, gör ett nytt omslag och dra garnet igenom alla tre öglor på nålen. 




Resultatet blir som små knutar. En fördel som jag har upptäckt med den här maskan är att maskorna radar upp sig nästan helt perfekt rakt ovanför varandra, inte lite snett åt höger som när man virkar vanliga fasta maskor.

Om man ska vara petig så lutar de lite lite åt vänster i stället.





Det fina i kråksången är då att den här maskan kan användas när man gör mönster och vill ha ett rakt resultat. Om det raka resultatet är viktigare än en slät yta.


Jag håller på med ett större projekt med den här maskan, som jag kommer att visa så småningom...

Se också vad jag skrivit tidigare om förlängda fasta maskor, som också ger en rak virkning.


Flerfärgsvirkning med knutmaskor

$
0
0

Jaså, jag måste kanske förtydliga mitt förra inlägg!
 Det flerfärgade mönstret var virkat helt igenom, inte i efterhand broderat ovanpå den virkade ytan.
Så här ser det ut, flerfärgsvirkning med knutmaskor:
På sista maskan innan färgbyte, gör sista genomdraget med den färg du ska byta till.



Dra upp en ögla från samma maska som den senast virkade maskan, och en ögla från nästa maska, omslag, dra igenom alla tre öglor på nålen. Den färgen som inte används ligger utmed virkningen och blir invirkad så den blir osynlig - precis som vid vanlig flerfärgsvirkning.



Färdigvirkad knutmaska i kontrasterande färg. Sista genomdraget är gjort i den färg som nästa maska ska virkas med, här blir alltså nästa maska svart.





Exempel: ett enkelt rutmönster. Två orange, två svarta, upprepa. Nästa varv virkas svart på svart och orange på orange. Det pågående varvet i bilden virkas svart på orange och orange på svart. Varje liten ruta i mönstret består av fyra knutmaskor.




Min röda skogsväst

$
0
0

I somras jobbade jag rätt hårt med en svart och röd väst. Den är mönstrad med granar och tallar i flerfärgsvirkning.  Jag skickade den till Wålstedts Textile Art Competition, som gick ut på att göra en väst på temat "handmade fashion to express the singularity of the self".

Nu när tävlingen är avslutad vågar jag visa upp västen här på bloggen.
Läs om tävlingen här och se de andra vinnande bidragen! (Man får rulla ner en bit för att få se min kreation...)
 Den här västen har jag virkat vertikalt, dvs varven går uppifrån och ner, och nerifrån och upp. (För bekvämligheten!) Den fick dessutom både fickor, huva och dragkedja.

Så vitt jag förstår så finns tävlingsbidragen just nu att beskåda på Galleri Yamanashi i gamla stan i Stockholm, till den 30 november.




Historien bakom

$
0
0
 
Historien bakom den röda västen börjar någon gång i våras. Jag råkade få se en annons om den här tävlingen "Wålstedts Textile Art Competition". En tävling där det skulle gå an att skicka ett virkat bidrag lika gärna som ett stickat! 
Rubriken löd sedan: “handmade fashion to express the singularity of the self”. Jag tog utmaningen på allvar: Jag bestämde snabbt att mitt "jag" symboliseras bäst av trädformer. Jag bor i en skog, ser träd hela dagarna genom bilfönstret medan jag kör de små grusvägarna mellan vårdtagarna i mitt jobb i hemtjänsten. Granar, tallar, inga shoppingcenter. (Men en stor såg/limträfabrik.)  Dessutom är jag själv skogsägare och sist men inte minst har jag en trädhobby sedan trettio år (som jag nog nämnt då och då även på den här bloggen): bonsai.
Det var självklart att jag skulle försöka skapa ett mönster med trädsilhuetter.

Använde mig av min erfarenhet att virkade plagg blir bäst om de virkas vertikalt. Dessutom passade det så bra till träd-motivet: Stammen blir rak, hur krokiga grenarna än är. Som de raka stammarna i en välskött produktionsskog... Därför kallade jag projektet för "Swedish forestry" på ravelry, "svenskt skogsbruk".


Jag gjorde många provlappar innan jag fick till granarna och tallarna någotsånär. Tja, dvs så som de nu blev. (Just nu grubblar jag lite på ytterligare förbättringar i utformningen.)

En av förutsättningarna i tävlingen var att bara Wålstedts garn skulle användas. Jag valde att prova z-tvinnat garn, så kallat tvåändsstickningsgarn. Jag har tidigare läst på flera ställen att z-tvinnat garn skulle vara bra att virka med. Nu får jag en anledning att prova, tänkte jag.
Kan härmed dementera den idén helt och hållet! Det funkar inte alls bra. Garnet tvinnar sig och blir bara ännu fortare trassligt än vanligt garn.




Jag virkade både bakstycket och framstyckena från mitten och utåt. Mätte på mig själv allt eftersom för att få rätt storlek. 

Tekniken är flerfärgsvirkning, där den färgen som inte används ligger invirkad så inga långa trådar finns på baksidan. Jag har också använt mig av att virka "tillbakavarven" avigt, så som jag tidigare beskrivit. (Se här!) Man får en slät yta, men å andra sidan lutar maskorna vartannat varv åt ena hållet, vartannat varv åt det andra. Jag försökte utnyttja detta på ett positivt sätt i utformningen av trädsilhuetterna i stället för att reta mig på det. Stammarna är som sagt raka, genom att de följer varven.



Jag talade inte om för min man att jag tänkte delta i en tävling som kostade 500 kr i anmälningsavgift...
Under semestern tog jag med mig virkningen till Skåne, så att jag skulle kunna utnyttja varje minut...






Så småningom hade jag ett bakstycke och två framstycken klara. Här är framstyckena på blockning.

Sedan ville jag ha en huva på västen. Visste inte riktigt hur man konstruerar en huva men tittade på de köpta huvtröjor jag hade i garderoben. Jag var ganska säker på att jag ville ha den dubbel, för att få lite bättre vindskydd om man nu skulle vilja fälla upp den nån gång. Och så ville jag ha den med en färg på insidan och en annan på utsidan. Virkade om den ett antal gånger innan jag blev nöjd.



Så här blev det till slut: en huva virkad på ena ledden, en virkad på andra ledden.



Huvorna syddes ihop till en dubbel och sedan sydde jag fast den på västen. (På den här bilden kan man se mönstrets baksida i halsöppningen.)
 Ändå saknades något! Fickor!



Ja jag var tvungen att göra fickor i samma mönster och sy fast dessa mitt fram på västen. De fick en tunn kant i samma orange färg som huvan.
Se där, nu känns det som ett användbart plagg. Jag sydde också dit en dragkedja. (Den skulle ha varit orange den också.)



 Bilderna på den färdiga västen togs i augusti innan tävlingens deadline. Då var det fortfarande grönt och vackert -  idag är det mera snöigt och mörkt som gäller här omkring:



Garn - en folkrörelse

$
0
0



Dagens tv-tips: titta på K-special idag kl 14.05! Rubriken är Garn - en folkrörelse. Nu är det inte mycket av folk man får se men väl några garnkonstnärer, och virkningen är inte bara väl representerad utan nästan huvudsak i det här programmet. Hör vad den japanska kvinnan säger.
Programmet finns också på svt play fram till juldagen. Jag såg det igår kväll.

Så här står det om programmet:

Garn – en folkrörelse

K special. Virkning och stickning har gått från traditionellt hantverk till att bli en av dagens hetaste konsttrender. I den här dokumentären möter vi några av de konstnärer som omdefinierar traditionen och tar garnet från vardagsrummet, ut i världen. Vi följer internationella konstnärer och stickare, ull-graffitikonstnärer, cirkusartister och designers som alla är med och bidrar till nya sätt att tolka den klassiska konstformen på. Det blir en färgstark och global resa som visar hur garn kan förena oss alla.


Slip stitch crochet

Vantar, vantar

$
0
0


Oktober, november, december höll jag på med vantar. Ja, i inlägget från den 23 oktober visade jag visst även arbetsgången för mina kombinerade smygmask- och flerfärgsvirkningsvantar.



Steg ett - ett par för korta vantar smygmaskvirkas.


Steg två - två cylindrar virkas med flerfärgsvirkning och ett valt mönster. Varje cylinder plattas till och sys ihop till en ring som passar i storlek att träs över handleden.



Steg tre - de två ringarna sys fast som muddar på de för korta vantarna. Färdigt!



Jag såg att det blev snyggare med två varv av varje färg än bara ett som i det första paret.



Jag virkar ett varv i bakre maskbågen och tillbakavarvet avigt i främre maskbågen.



Innan jag blev helt nöjd med proportionerna mellan de olika delarna hade jag virkat en hel hop med vantpar. Antingen var det nån del jag tyckte var för liten, eller för stor, för kort eller för lång, för vid eller för trång... Hur svårt kan det vara?!



Provade olika mönster på varje par.



Jag hade ett nystan "Kunstgarn" (från Hjertegarn - visst är det snyggt men) som räckte till tre par vantar, och efter det fanns det ändå kvar av garnet!
(Okej, jag vet, garnet användes bara till 50% av vantarna eftersom de är randiga och jag använde lika mycket av andra garner... Men ändå.)



Till sist fick jag till ett par som jag tyckte var lagom. Lagom stora, lagom långa, lagom perfekta att sticka händerna i. Virkade med mjuk merinoull i stället för "Kunstgarnet". Dem gav jag bort, de andra paren har jag liggande här hemma, och några av dem är faktiskt använda.




Alpackatröja

$
0
0

Då och då måste man ge sig på ett större projekt -- större än tex vantar då. Att designa en egen tröja är ju alltid en lagom utmaning och jag har gjort det förut.
Den här gången var min idé att få ihop ett bärbart plagg av mina olika alpackagarner.


Jag försökte först räkna ut någon snygg randning, men lyckades inte med det. I stället började jag med att plocka ut allt blått och svart och så arbeta med garnet dubbelt för den här melerade effekten.
Hela tröjan är gjord i halvstolpar. För själva kroppen virkade jag (fram och tillbaka med vändning) ett varv i bakre maskbågen och nästa i tredje maskbågen (den ligger ju liksom framför maskan när man har vänt), och virkade sedan ihop den långa remsan till en cylinder.


Så ser den ut när jag vänt den rätt - det är ju på det här hållet den ska användas.


Sedan gjorde jag ett ok, som virkades som en cirkel från halsringningen och utåt. Även detta är virkat nästan bara med halvstolpar - men utan vändning då, i stället runt runt.

För att få nåt slags mönster virkade jag in reliefstolpar i avvikande färger.


Ärmarna är virkade med samma halvstolpemönster som själva kroppen. Hade jag haft mera blått så hade de fått vara helt blå, men nu blev de så här i stället.
De har en helt rak överkant, men gick ändå fint att sy in i ärmhålen!
 
En varm och väldigt mjuk och skön tröja blev det! Vill nån se fler bilder får ni titta på tröjan på ravelry, där har jag också antecknat vilka garner jag har använt.



Virkad mönstermagi

$
0
0

Maria Gullberg har kommit ut med en ny bok.



Hon har gjort variationer på den klassiska mormorsrutan.



Genom att sätta ihop rutor på olika sätt skapas nya komplexa mönster.



Man associerar inte till mormorsrutor längre, när de här mönstren framträder.
De är ganska fascinerande och jag är imponerad!



Och dessutom, som en nyhet för den som virkat tidigare efter Maria Gullbergs mönster kan jag meddela att den här boken innehåller riktiga diagram!



Helt enkelt, en snygg bok med snygga bilder!


Risken för gräsbränder...

$
0
0
 

...känns inte så stor när man ser ut genom fönstret.
Fast jag hörde nyss på radion att den är större söderut.




Virkar just nu:
Discrete geometry av Circium Crochet.

Namnet måste vara ironiskt, för "diskret"är väl inte det första ordet man tänker på för att beskriva det här detaljerade mönstret med sina krokar och svängar?

Min odiskreta sjal

$
0
0

Den är färdig, min Discrete Geometry!


 
Många maskor blir det med nästan bara fasta maskor! 
Efter blockning är sjalen 150 cm lång och 25 cm bred, fast lite bredare i den ena ändan. Det är för att de första varven är virkade med en lite större virknål än resten. Jag hade nämligen börjat med en 3,5 mm, men tyckte mönstret blev liksom för oklart  då, med stora hål, så jag bytte till en 3 mm och då blev mönstret tydligt och fint. Brydde mig inte om att repa upp det virkade utan lät det bara bli en bredare kant.


Hela sjalen är virkad i fasta maskor, och några enstaka stolpar i kanterna. Många maskor blir det!
Mönstret består av sex varv som upprepar sig, och jag har använt fyra färger för de sex varven vilket gör att det blir tre mönsterrapporter innan mönstret kommer igen.



Dessutom finns det färgskiftningar både i det blå och det ljusblå garnet. 
Det blå garnet är tex mera turkost i ena ändan av sjalen och mer blålila i den andra, medan det ljusblå (som ser nästan vitt ut på mina bilder) har en kortare rytm. Vissa partier är det nästan beige och lierar sig med varvet intill.
 Alla garner står på min projektsida på ravelry.



I mönstret är sjalen helt vändbar och lika på båda sidor, men jag kunde inte låta bli att göra ena sidan till framsida för att få mönstret att framträda ännu tydligare och finare. Jag har helt enkelt virkat tillbakavarven med aviga maskor. Det syns kanske mest om man tittar noga (baksidan är till vänster i bilden ovan).



En herrtröja

$
0
0

Våren kommer! Kanske, eller i alla fall på sikt (hoppas man). Vädret är fram och tillbaka, ena stunden kvittrar fåglarna glatt och öronbedövande, i nästa stund yr snön så tätt att man inte ser till grannarna.

Jag fortsätter mitt utforskande av tröjvirkning, och den här gången har jag gjort en tröja åt maken.



Utgångspunkten var att konstruera tröjan på samma sätt som jag gjorde den senaste, dvs den som blev färdig i januari. Med så raka former som möjligt, och utan att räkna ut alla mått och maskantal i förväg: i stället att kunna mäta direkt på kroppen och virka bit för bit allt eftersom.

Man kan beskriva det som en kombination av uppifrån-och-ner och virkad på tvären. (Eller sidledes? -eller vad heter det när varven går lodrätt på kroppen?)

Bilden ovan visar det rundvirkade oket. För att få halsöppningen mera framåt, så att det blir skillnad på bak och fram på tröjan, så kom jag på att virka på några extra varv på ena halvan (som då blir bak).



Själva maskorna i oket är en variant av förlängda fasta maskor, som jag faktiskt experimenterade fram under arbetets gång.

Ribbmönstret i nederdelen (kroppen och ärmarna) är detsamma som sist: ett varv halvstolpar i bakre maskbågen, nästa varv halvstolpar i tredje maskbågen.

Sen så är det ju ribbvirkade kanter runt halsen, ärmarna och nederkanten också. De är virkade med smygmaskor i bakre maskbågen.


(Jag har gjort ett fel på ett ställe! Det syns i högerkanten av bilden ovan - det vita och det grå har bytt plats. Det spelar förstås ingen roll, men det var ändå lustigt att jag inte upptäckte det förrän jag både virkat klart, sytt ihop tröjan, fotat den och lagt ut bilder på ravelry...)


Garnet heter Nicole (Falkgarn) och består av 50% merino och 50% akryl.




På jakt efter den perfekta virksockan

$
0
0


Smygmaskvirkning har den egenskapen att man kan skapa ett töjbart material, det är nog det som fascinerar mig och som fått mig att fortsätta experimentera med det. En sak som behöver töjbarhet är sockar, och i några år nu har jag jobbat på att utveckla en bra modell för smygmaskvirkade sockar. Så här ser den senaste versionen ut. 

Lustigt nog sitter alla sockar bra på min egen fot, hur jag än virkar dem, men det är lite kinkigare med makens. När jag har mätt med måttband har det också visat sig att proportionerna är ganska olika!
Det är för att få herrsockarna att sitta bra som jag börjat göra hälpartiet högre och högre.

Det fina blågröna garnet i de två mindre sockparen är Järbo Mellanraggi, färgen heter 28219.

Jag virkar vidare...



Smygmaskor på längden och på tvären

$
0
0


Mitt i sommaren sitter man och knåpar med sockar och mössor och andra ullgarnsprojekt. Är detta helt sunt?
Ja, just idag är det i och för sig inte någon hetta i luften - tio grader och regn.

Det här är en samling smygmaskvirkningsalster! Jag har gjort alltihopa för att ta med det till stan på ett särskilt evenemang nästa helg: det kallas kyrkhelgen. Jag ska visa smygmaskvirkning, jag gör det för Vuxenskolans räkning och de vill att jag ska ha några saker att sälja... Som jag alltid har sagt att jag ALDRIG skulle. Men nu gör jag det bara för att visa att det går, att tekniken finns. Om tillräckligt många är intresserade kan vi sedan starta en studiecirkel!
Jag har försökt göra så många olika saker som möjligt, utan att börja på något omöjligt som skulle ta för mycket tid. (Har kopierat sånt jag redan gjort tidigare.) Det är ändå inte mer än några veckor sedan jag fick frågan att vara med. Och det är fortfarande några dagar kvar, jag borde hinna göra en eller ett par saker till... Jag vill ju visa på de oändliga möjligheterna!





Fasta maskor

$
0
0


Mitt i sommaren blev det till slut semester! 
Några veckor att pusta ut.
Min semester börjar precis idag, och ingenting är planerat.



Men virkandet är ju konstant, och det jag virkar mest på just nu är en kofta i det mjuka Drops-garnet Cotton Merino (52% ull och 48% bomull).
Jag improviserar som vanligt, arbetar med raka stycken. Mönstret består av bara fasta maskor - men maskorna är virkade på olika sätt. Det ger en relief-artad yta som ser olika ut beroende på från vilket håll ljuset kommer och från vilket håll man tittar.
Färgerna ser också ut att vara mer inflätade i varandra än vad som egentligen är fallet.










Så här är grundmönstret:
Det fungerar med ett jämt antal maskor på varvet och två färger, vartannat varv den ena färgen, vartannat varv den andra. Det virkas alltså två varv åt varje håll innan arbetet vänds, ett varv av varje färg. Därför gör du också två vändmaskor när du tar upp den nya färgen och börjar om på ett nytt varv.

Varv 1, med färg 1: (rätsidan) 1 fm om båda mb, 1 fm i bakre mb, upprepa hela varvet. Lås sista öglan genom att dra nystanet genom den.
Varv 2, med färg 2: (rätsidan) Börja om i arbetets högerkant, virka 1 fm om båda mb, 1 fm i bakre mb, upprepa varvet ut. Vänd.
Varv 3, med färg 1: (avigsidan) 2 vändmaskor, 1 fm om båda mb, 1 avig fm i bakre mb, upprepa varvet ut. Lås den sista maskan på samma sätt som tidigare.
Varv 4, med färg 2: (avigsidan) 2 vändmaskor, 1 fm om båda mb, 1 avig fm i bakre mb, upprepa varvet ut.
Efter varv 4 är båda trådarna vid arbetets högerkant igen och det är bara att börja om från början.

Härär min beskrivning av aviga maskor för den som inte sett det tidigare.



Bilderna nedan är från årets orkidé-jakt. Man får inte röra dem, det vet jag, men jaga dem med kamera, det får man! Det finns så mycket av dem i år så man blir överväldigad. Vi har hittat två nya lokaler av nattviol här inom gångavstånd från huset.









Hur det gick i Skellefteå? Jodå, jag fick prata om smygmaskvirkning med nya människor hela tiden i två dagar. Reaktionerna från dem jag träffade var allt från "det där kan jag också" till "jag är säker på att det är stickat". Om någon studiecirkel blir av i höst - det visar sig väl. Var det något som blev sålt då? Jo några vantar och muddar blev faktiskt sålda. De köptes av sörlänningar på besök i staden.





Maskor, maskor, ännu en ny maska!

$
0
0

Här har jag en liten testvirkning med en virkmaska utan namn. Den är rundvirkad, sju varv enfärgat, fyra varv randigt och fyra varv "rutigt".



Den nya maskans historia börjar i våras - då virkade jag en tröja till maken (se detta inlägg). Var lite inspirerad av isländska tröjor och virkade oket runt runt med ett flerfärgat mönster. Sedan virkades resten av tröjan på tvären, som jag brukar göra med tröjor.

Den speciella tröjmaskan som jag använde till oket kan beskrivas som en variant av den förlängda fasta maskan.
 Här finns beskrivning av hur man virkar förlängda maskor:
antingen på svenska med min virkidol Anette Petavi 
      
eller på engelska men med video (på You tube)

Jag har även skrivit själv om förlängda maskor en gång, se detta inlägg från 2014. 



Till tröjan fick jag för mig att virka den förlängda maskan ett steg längre ner, om tre maskbågar. Om framsidan av en förlängd fast maska kan beskrivas som två V:n ovanpå varandra, så virkade jag nu maskan genom det övre av de två V:na, i stället för under bara de två maskbågarna på toppen.

Med en vanlig virknål är det här nog lite knepigt att genomföra, men med en spetsig smygmaskvirknål går det utmärkt!
Och dem råkar jag ju ha ett antal på lager av, flera i varje storlek...




Här är den vänstra provlappen virkad med vanliga förlängda fasta maskor, och den högra med min (det här blir komplicerat nu) "lägre förlängda maska". Den är förkortad och förlängd på samma gång.
 (Tröjmaska kallar jag den för tillfället, det är i alla fall lättare att säga.)

Det är lika många varv och lika många maskor i de båda provbitarna. Och de är virkade med samma virknål.

Lutningen av mönstret är nog inte så mycket att säga om, inga skillnader direkt.
Inte heller är det någon större storleksskillnad mellan det ena och det andra provet, varken på bredden eller höjden.
Däremot tycker jag att ytan ser lite tätare och slätare ut i det högra provet.
Hela virkningen känns också lite fastare i konsistensen.
 Det som tilltalar mig mest är prydligheten som framträder tydligast kanske i den övre, "rutiga" delen av provet.
Den oanvända färgen skiner igenom i maskorna i båda virkningarna, men något mindre i den högra.
När jag nu tittade tillbaka på vad jag skrev om ffm 2014 så verkar det alltså som att jag minskat litegrann på just de detaljer som retade mig den gången...



Jag har provat att virka tröjmaskan fram och tillbaka också. Då ser det ut så här när man vänt. Virka under tre maskbågar, precis som vid rundvirkning.
Resultatet syns nedan.
På den randade övre delen av provlappen är det ett varv av varje färg.

 Jag hade också gärna velat jämföra den här maskan med det som på engelska kallas "shallow single crochet" eftersom det finns en likhet. Men det blev för mycket att blanda in på en gång, det får bli en annan gång.



Ofta kofta

$
0
0

Visst är det obehagligt med värmeböljan i södra Europa? De kallar den för Lucifer.
Man kanske ska vara glad att man semestrar på hemmaplan, men man får ju nästan dåligt samvete för att man klagar på det kalla semestervädret! Idag har vi haft 13 grader "varmt".
Så en kofta är väl inte helt fel klädsel?
Jag har alltså lyckts få den färdig, min sommarvirkning som jag kallar för "Ofta kofta" på projektsidan på ravelry. (Hoppades väl kunna använda den ofta...)



Jag hade 700 gram av garnet Drops Cotton Merino i blandade färger. Och ville göra en kofta. Hur vet man om garnet kommer att räcka, när man envisas med att virka efter eget huvud, utan mönster?
Och hur fördelar man färgerna lämpligast, om det råkar vara ett par nystan av varje färg?
Jag tänkte att "bättre blanda färgerna i små portioner än göra stora färgblock". Skulle garnet inte räcka, och jag skulle bli tvungen att köpa något extra nystan, så skulle det inte märkas att det inte hörde till samma färgbad, om färgerna var blandade i smala ränder och lite huller om buller.
Fast symmetri har jag åstadkommit ändå.
Randningen som jag beskrev i juli (i detta inlägg) hade jag hittat på redan i våras. Nu fick jag tillfälle att prova använda mönstret i stor skala.

Började med framstycke och bakstycke i ett, se bilden ovan. Jag har gjort så raka delar som möjligt, med endast små rundningar runt halsen och ärmöppningarna. Själva ärmarna är helt raka upptill.



Garnet visade sig räcka mer än väl, det blev tom ett par nystan över.
Och randmönstret visade sig ha en oväntad fin "stretch-kvalitet"!
Både kroppen och ärmarna är som synes virkade på längden - det bästa sättet för att åstadkomma bekväma klädesplagg, enligt min uppfattning.



Just nu hoppas jag bara på en liten, liten värmebölja, bara nån dag eller två - bara några grader mer på termometern skulle uppskattas innan semestern är slut!



Som en sommargardin

$
0
0

Som en sommargardin fladdrar den i vinden, den tunna sjalen jag har virkat! För det är ju fortfarande sommar, fastän semestern är över. Jag plockade fram en hög med restgarn, som bara hade det gemensamt att de innehåller mer eller mindre bambu.
Bambugarn får ett fint fall tycker jag, och jag tror jag har sagt det förut. Dessutom är det liksom glänsande!
(En nackdel - det delar sig gärna, vilket kan vara lite jobbigt förstås.)
Nu har jag satt ihop de här garnresterna till en luftig sommarsjal.



Jag har gjort den lagom smal och på snedden. Började med ett mini-varv på sex maskor och ökade sedan varvens längd. Diagonaleffekten uppstår genom att öka två maskor på ena sidan och minska en på den andra. Alla garnändarna har jag sedan virkat in under kanten med det röda garnet.





På nära håll syns det luftiga mönstret som jag blev så förtjust i! Efter ett grundläggande startvarv virkas mönstret så: en fm i främre maskbågen, en lm, en fm i främre maskbågen, en fm omkring lm. Se bilden nedan. (Där syns bara grundmönstret, inte ökningarna.) Man virkar alltid omkring luftmaskan.



Eftersläpande smygmaskvirkningsprojekt

$
0
0

När jag satt på kyrkhelgen i Skellefteå och smygmaskvirkade, så ville jag ha några olika projekt att jobba på. Jag påbörjade då bland annat den här jeansblå sjalen, som jag virkade med en 9 mm virknål. En av mina handsnidade!
 Det här garnet heter Soft Raggi, består av bambu och akryl - och 5% elastan. Det är nog tänkt till sockstickning, men den silkeslena känslan och bambuglansen gav mig idén att testa göra en sjal av det.
 Fastän jag använt en så grov virknål så blev det inga hål, det blev ingen spetsvirkning precis. Nej i stället har det blivit ungefär som en rätstickning. Tjockt och gosigt, och töjbart på längden och tvären. Och jag antar att det är det där elastanet som drar ihop virkningen. Det känns väldigt speciellt att jobba med det här garnet, liknar inget annat - som om det var gjort av gummiband.



Under de där dagarna i Skellefteå påbörjade jag också ett par randiga handledsvärmare och en mössa med flätmönster - nu till slut färdiga!





För att inte bli helt uttråkad av att bara virka fram och tillbaka på sjalen provade jag att göra några hålvarv och på slutet ett sorts strukturmönster bestående av aviga och räta maskor. 
Hålmönstret syns knappt alls pga garnets otroliga förmåga att dra ihop sig!
Jag har några nystan kvar av det där garnet, fast i en annan färg - jag måste verkligen testa att virka ett par sockar av det.




Viewing all 218 articles
Browse latest View live