Quantcast
Channel: Mmatildas virkstad
Viewing all 218 articles
Browse latest View live

Himmel och hav!

$
0
0

 Himmel-och-hav-väskan är klar! Den är till och med överlämnad till mottagaren. Jag vill genast meddetsamma tala om att det vita på sidan av väskan är ett flygplan på väg uppåt. Inte en fiskmås på väg att dyka! Jag kanske kunde ha förtydligat det tex med några broderstygn, eller jag vet inte hur, men jag hann inte lägga ner mer arbete på väskan.



På andra sidan fick jag in solen. Den här väskan är gjord till en som tycker om att vara ute och resa till sol och värme.
Hela väskan är virkad med dubbelt bomullsgarn, och den är ganska stadig.



Handtagen klippte jag till av en sorts långa band som jag hade på lager, det är en kraftig kvalitet ungefär som skärp. Jag gjorde dem flexibla på samma sätt som när jag gjorde tekoppväskan för nåt år sen: de kan användas korta som handtag på en kasse eller långa som axelband.
Jag virkade dubbla hål i väskans överkant och vek ner kanten och sydde fast den som en fåll. Handtagen träddes genom hålen och syddes ihop så som syns på bilden.
Sen fodrade jag väskan med ett tunnt tyg.











Gotländsk pälsull

$
0
0


När vi var på Gotland för något år sedan trodde jag att vi skulle se får överallt och hela tiden! Det gjorde vi inte. De fanns där, jag menar vi såg några stycken i alla fall, men inte i såna hopar som jag hade tänkt mig. Ullgarn från gotlandsfår tyckte jag i alla fall att jag skulle ha med mig hem därifrån, så jag köpte ett par härvor i en affär i Visby. Nu har det till slut blivit något av den första härvan: ett par vantar.
Garnet är enligt banderollen "en exklusiv blandning av gotländsk pälsull och merinoull från Falklandsöarna". Merinoullen är faktiskt bara 5%, så jag vet inte vad den egentligen gör för skillnad? Garnet känns starkt och kraftigt. Det gick bra att virka med, men var besvärligt att repa upp... Det fanns såna där långa strån som hakade ihop sig. Och tyvärr, repa upp och göra om var något jag fick göra gång efter gång innan jag fick ihop de här vantarna...
Jag kan tänka mig hur bra de ska tova sig och bli täta och fina av användning... Jag ska inte använda dem själv utan ge bort dem.



Detta med upprepningar och omgörningar borde jag väl för övrigt ha sluppit då jag hade en sån bra förebild att räkna på i de bruna vantarna. Försökte denna gång att virka fram- och baksidan samtidigt som jag då funderade på. Och det funkade faktiskt! 
Muddarna är påvirkade i efterhand, för jag var osäker på om ett hekto garn skulle räcka till hela vantparet. De bruna vantarna väger 107g. Men till dessa gotlandsvantar räckte hektot. Jag fick inte många meter över, men jag behövde inte heller lägga till något annat garn.

En idé med vantarna var också att skriva ner mönstret, men jag tror jag vill göra om dem en gång till - dvs göra ett par till, inte repa upp och göra om dessa ännu en gång, det vore för jobbigt! Jag skulle vilja ha bättre proportioner mellan mudden och själva vanten. Jag skulle vilja ha skarven mellan vanten och mudden just där handleden slutar och handen börjar, men som de här vantarna är nu så sitter skarven en bit nedanför.
En annan idé vore att flätmönstret skulle kunna fortsätta ned på mudden? (Snyggt men svårare att beskriva?)
 
Ja ja. Man kan ha många funderationer, och jag har ju alltid nästa projekt i huvudet så fort jag fått en sak klar...



Förra vintern var det skralt med snö, det behövdes minsann inte skottas varje dag, och ingen skidåkning blev det just heller. Denna vinter däremot... den senaste veckan har det ju snöat massor, och det gäller nog för stora delar av det här landet. Det ena och det andra har jag fått ställa in eller skjuta upp pga dåligt väder. Och nog har vi fått skotta!



Dessa godingar hade jag på besök häromdagen då det snöade som mest! (Nej inte får.)



Men idag har solen lyst, om än lite svagt genom ett dis, och då passade jag på att fota vantarna.



Vintriga virkhälsningar!


Virkarens skräck!

$
0
0


Om tummar.

1. Skidåkartumme.
Nejdå, jag har inte råkat ut för denna skidåkarskada. Alldeles nyligen hörde jag ordet för första gången, och blev alldeles stel av skräck! Jag som då och då tar en stillsam skidtur i den närliggande naturen. Och som faktiskt har känt av en ömhet just i tummen, som känns när jag stakar i en uppförsbacke - med bakhala skidor på skaren... Och när jag virkar känner jag av den där ömheten igen, det var det som fick mig att inse sambandet. Det värsta scenariot är alltså inte att jag ska ramla och bryta ett ben under skidåkningen, utan att jag ska stuka tummen så jag inte kan virka...

Varning!
På bilden ovan har jag alltså remmarna på skidstavarna fel - om man får tro flera informationssidor på nätet. Remmen ska inte gå genom handen så här, det lär vara det som riskabelt. Hm. Och moderna stavar har inte ens en sån här rem, men jag åker ju omkring med gamla omoderna grejer...


Så gissa om jag kommer att vara försiktig i fortsättningen!



2. Vant-tumme.

Vantarna på dagens bilder är ett par nästan identiskt lika de i mitt förra inlägg. Dessa är vita i stället för grå, men det är samma gotlandsgarn i dem.
Största skillnaden mellan dessa och de förra är att jag fått till just tummen lite bättre. Både att den är jämnare i formen och lättare att beskriva i mönstret.
Mudden går också lite längre upp på vanten, så som jag funderade på att göra, men om det blev nån förbättring av just det vet jag inte, förutom att mönsterskrivningen blev enklare eftersom gränsen mellan vanten och mudden sammanfaller med där tummen börjar.




Sakta sakta går mönsterskrivandet framåt...





Tidiga penséer

$
0
0

Under hösten medan jag virkade sockar och nu under våren som mellanspel mellan vantvirkningarna så har jag haft ett större projekt på gång. Nu har jag bestämt att den är färdig!



Jag har gjort ett varv då och då på den här sjalen. Den är virkad i mossvirkning, denna underbara enkla virkteknik! Garn: minst tolv olika, det här är ett restgarnsprojekt, jag har antecknat dem på ravelry. Grundmönstret är ju enkelt: en luftmaska, en fastmaska om luftmaskbågen från förra varvet. Spetsen har jag åstadkommit genom att i mittersta luftmaskbågen virka två fastmaskor med två luftmaskor mellan. Och i ytterkanterna har jag ökat med en fm + en lm för varje varv.
 Blommorna är en kombination av mossvirkning och flerfärgsvirkning, den färgen som inte används virkas in. Från början syns den men man döljer den när man gör nästa varv.



Blommorna var tänkta som stjärnor när jag påbörjade dem, men sedan ändrade jag mönstret medan jag höll på, så nu kallar jag dem för penséer.




Här blommar dock inga penseer eller andra blommor ännu! Idag har vi tittat på Vasaloppet, och medan vasaloppsåkarna kämpade i de blöta spåren i Dalaskogarna så åkte jag, Jägarn och äldste sonen ett varv runt berget bakom vårt hus. Vi startade efter vasaloppsåkarna hade startat men var ändå hemma igen innan de hade kommit i mål, hur är det möjligt?



 Här är det inte lika blött som i Dalarna, men någon kyla har minsann inte vi heller! Fem grader varmt. Men det gick otroligt bra att åka, det var nästan helt okrossbar skare och vi gled fint över nya hyggen och gamla skogskiften.



Efter lunch sprack det upp och blev nästan klart en stund, då kunde vi fota sjalen.


gårdagens reklamblad

$
0
0


 Vad sägs om en handvirkad klänning? 
...eller en "glesstickad" tröja?

Jag fick ett reklamblad från ellos igår. Där finns dessa två plagg på ett av de första uppslagen. Och när man tittar hastigt så ser den "handvirkade" klänningen faktiskt virkad ut, men det är den inte! Den "glesstickade" tröjan är däremot virkad.

Om man tittar på plaggen på ellos.se så står samma felaktiga information, så det är inte bara så att den som satt ihop just det här bladet har blandat ihop texterna. Den virkade är stickad och den stickade är virkad!



Titta på klänningen här
(det är när man trycker på bilden så den förstoras som stickmaskorna syns tydligt)


eller tröjan här.


Vet dom inte skillnaden, eller försöker dom förvirra oss med flit?

Den genomsnittliga ellos-kunden bryr sig antagligen inte ett dugg om vad som är virkat eller stickat. Men mig retar det ofantligt. Det skulle väl inte göra det om det inte var för att det är ett återkommande tema. Jag ser det gång på gång och överallt. Och OK då om det är i en postorderkatalog, förlåtligt menar jag, men i tex en handarbetstidning skulle man väl kunna begära att skribenterna kan skilja på virkat o stickat? Jag brukar hitta såna fel där också.


Ni vet väl för resten att det inte finns några virkmaskiner, så det som man köper virkat, det är alltid handvirkat. Man måste alltid fundera på hur mycket virkaren som gjort plagget har fått av den summa man betalar...


Inte visste jag när jag startade den här bloggen att det var så här det skulle bli: att jag skulle bli en virkaktivist. Det var absolut inte min mening! Det är bara allt som händer runt omkring som tvingar mig!

...


I väntan på våren

$
0
0

 I väntan på den riktiga våren har vi ändå fått några soliga och riktigt ljusa dagar. Kombinationen med kalla nätter och varma dagar har gett den bästa promenad-skaren!

Nu har jag virkat några varianter av mitt vantmönster: röda med grå inslag och grå med röda inslag.



Angående den virkade klänningen och tröjan på ellos så har jag nyss fått ett svar att felet kommer att åtgärdas omgående! Ni kan ju gå tillbaka och kolla bilderna på ellos.se (länk i mitt förra inlägg) och se om det har ändrats något i texten.


Solförmörkelsen

$
0
0





Här har vi haft klart väder idag så jag kunde se solförmörkelsen. Så här blev bilden, måste bara få visa! Den syns här på ett vitt papper, genom en kikare, därför är den i dubbel upplaga. Ser ut som en månskära. Det var inte mer spännande än så!

Och så mörkt var det i samma ögonblick:



Smygmaskvirkade fingervantar

$
0
0


Ser ni dem? De hänger där mitt framför Europas modernaste sågverk! (Enligt dem själva i alla fall, Martinssons i Bygdsiljum.)

Mina första fingervantar är det: virkade i ett underbart mjukt garn som heter Austermann Step 6 Irish rainbow med lite svarta ränder av Sandnes Alpakka/silke

Själva handen är virkad fram och tillbaka för att få den bekvämaste passformen. Fingrarna är virkade runt.









Så här har jag gjort: Först virkade jag fram och tillbaka till en rektangel (35 maskor, 50 varv). Ena halvan virkades i smygmaskor i bakre maskbågen (mudden) och den andra smygmaskor i främre maskbågen (handen). Sedan virkade jag ihop rektangeln till en cylinder, men lämnade en öppning över de mittersta 15 maskorna för tummen. Tummen och fingrarna virkades i rundvarv med smygmaskor i främre maskbågen. För att få tummen uppåt och inte rakt utåt minskade jag två maskor på varje varv mot mudd-sidan samtidigt som jag ökade en maska på motstående sida på varje varv, det gav både lutning och avsmalning. Fingrarna virkades också runt men utan avsmalning. För att placera fingrarna rätt tog jag på mig vantarna när jag fått dit tummen och markerade sedan var fingrarna skulle sitta. Det gjorde att tummen inte kom exakt på sidan utan sitter en bit in på vantens insida.




Nya fibrer!

$
0
0

Visst är det glansigt och fint, mitt senaste garn-inköp! Jag visste inte att det fanns garn av mjölkörtsfiber, men här är det i alla fall. Det är en kvinna i Jämtland som tagit upp den gamla traditionen att spinna garn av mjölkört (rallarros). Visst vore det häftigt att göra sitt eget garn, nästan som silke. Rallarros är ju en rätt så vanlig växt i det här landet. Härkan ni läsa hur man gör.  Hervor håller kurser på sommaren, jag har nästan tänkt att anmäla mig! Färdigt garn säljer hon året runt i sin nätbutik.



Hervors härvor

$
0
0

Att kunna göra garn av det vanligaste ogräset, visst vore det en önske-idé! Av rallarros alltså, som jag skrev igår - det dementeras härmed! Det var ju bara ett aprilskämt - det måste jag tala om för dem som inte länkat sig fram till Hervors kurssida. Av ett annat ogräs, nässlor, kan man däremot spinna nån slags fiber - det har man gjort förr, min mamma kallar det nättelduk.
Hervor - det var ju helt enkelt gårdagens namnsdag (tillsammans med Harald). Heter man Hervor kan man väl lämpligen starta en garnbutik under namnet Hervors härvor ?...

Garnet på bilden är mitt banangarn. Jag har köpt det från Textera, och där finns verkligan alla möjliga och omöjliga garnsorter! Det är väldigt tunt, jag får nysta och nysta... 

Man kan ju be en äkta make eller liknande att hålla upp armarna för det här ändamålet, men ofta är ju denne inte i närheten. Om han jobbar dagtid och virkerskan mera kvällar och helger tex. Då är man ju inte alltid hemma på samma tider. Då använder jag mig av två stolar på det här sättet. Jag minns att jag nyligen såg någon speciell variant av nyst-teknik, minns inte om det var att hålla härvan runt fötterna eller runt knäna. Jag har provat, men i båda fallen fastnar man ju liksom och kan inte gå därifrån hux flux!! Man måste nysta färdigt innan man kan stiga upp. Den här varianten med stolarna kan jag lämna en stund och komma tilbaka till. Passar mig perfekt, särskilt med det här garnet som är 900 meter på härvan.

Vad det ska bli av mitt banangarn vet jag inte ännu...

Eftersom det är skärtorsdag och jag förmodligen inte gör några fler inlägg de närmaste dagarna så passar jag på att önska alla en glad påsk!


Några planerade, pågående och eventuella projekt...

$
0
0

Här finns egentligen ingenting alls att visa - ändå är jag upptagen med virknålen hela min lediga tid! (Hur går det till?)

Jag gör tex provlappar: här en som kanske blir en sommarvirkning...? Nån slags bomullströja. (I stället för den som finns på ellos?) Små sommarblommor? Provlappen ska jag använda till att mäta och räkna på, innan den riktiga virkningen börjar.




Banangarnet har jag också provvirkat. Fint och glansigt var det, som sagt. Men extremt tunnt! Puh. Jag tänkte att det skulle vara fint att som omväxling till alla mina grova virkningar göra något fint sirligt spetsmönstrat smått elegant tjusigt tunnt och lätt! Hm. Jag tänkte att jag har väldigt bra tålamod så det skulle inte vara några problem att virka smått eller om det skulle gå väldigt sakta.

Så tänkte jag, men nu har jag tänkt om. bra tålamod har jag nog inte. Det här är min provlapp med tio varv, den är 7,5 cm tvärs över. Ont i händerna får man också när man ska virka smått och tunnt. Ser vad man gör gör man inte heller. Nu har jag bestämt att jag ska använda banangarnet tillsammans med något annat garn, lägga tråden dubbel - då får bananerna fungera som en fin effekt.




Här något som ser ut som början på en halsduk - fast det är början på en kofta. Här blandar jag också två garner men inte i samma maska då, utan som ni ser ett varv av vardera. Det är ett slätt svart ullgarn (Sandnes garn Toppull) och ett blågrönt mohair-akryl-effektgarn (Ice Yarn Kid Mohair Akryl). Jag är riktigt nöjd med den nästan rutiga effekten, hoppas jag får till formen på koftan också.




Idag har vi haft soligt väder men väldigt blåsigt. Fastän snödrivorna ligger kvar är det upptinat närmast husväggen och där har jag sett årets första tussilago!



En kär gammal bekant!

$
0
0

Här sitter jag med en bok som ser rätt så ny och "vanlig" ut! Men omslaget ljuger. Det är en gammal bok, utgiven på nytt med nytt omslag. Jag vet inte ens om den virkade blomman på framsidan finns beskriven i boken.

 För länge sedan lånade jag en bok på biblioteket som hette Virkboken av Heidi Fuchs. Jag blev väldigt inspirerad och lärde mig mycket. Det var tex i den här boken jag för första gången såg en beskrivning av sk elastisk uppläggning.
Det var långt innan jag börjat samla egna virkböcker i bokhyllan och långt innan jag börjat blogga.



Jag älskade bilderna, färgerna, virkdiagrammen och de förklarande texterna. Boken var en svensk översättning från tyskan. Detta är originalet på tyska (Die grosse Häkelschule) som jag nu fått tag på efter att ha sökt den svenska versionen av boken  i många år på antikvariat. (Utan att få tag på den.)
Språket spelar ingen roll alls nu, bilderna och diagrammen är fortfarande underbara.

 Och jag som aldrig brukar virka efter mönster, bara läsa mina virkböcker och titta på bilderna -  här är två bomullssjalar som jag gjorde efter ett mönster i den här boken - och använt!
Mönstret heter Margeriter, jag älskar det fortfarande:







Början på en kofta

$
0
0

Den här tiden är det mycket som drar, så mina virkningar lever lite lagom sakta vidare.

En halv kofta har jag i alla fall fått ihop av mitt blågröna rutiga mönster. Det fattas "bara" två ärmar. Ja, och kanske nån kant fram och runt halsen då... Det kommer så småningom.
Våren kommer också så sakteliga, ibland med två steg fram och ett tillbaka... Våran sjö är fortfarande istäckt men det har kommit både svanar och tranor dit, och de gillar att annonsera sin närvaro genom trumpetkonserter tidigt på mornarna!
Och fastän snödrivorna ligger kvar i smutsiga högar så blommar krokusen invid husväggen.




Jag har gjort en beskrivning av det rutiga mönstret. Det här är till dig Maria, och till alla andra:


Det här är ett mönster med två färger. Man virkar ett varv av vardera färgen. Mönstret har en framsida och en baksida som inte ser riktigt likdana ut.

Lägg upp ett antal luftmaskor delbart med 4 plus 2. På min provlapp här har jag gjort 18 (4X4 +2). Vänd och virka varv 1, den första maskan är en vändmaska, så börja virka i andra  maskan : 3 fm, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, 1 fm i sista m, 2 lm. Dra virknålen ur arbetsmaskan och dra ut den en aning så den inte repar upp sig. Jag gör alltså två vändmaskor här för att garnet ska komma i jämnhöjd med nästnästa varv.



Varv 2. Vänd inte arbetet, utan börja om i högerkanten med den andra färgen: Gör en startögla på garnet och virka 1 fm i bakre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, 1 fm i bakre mb, 1 fm om lm, upprepa varvet ut, 1 fm i bakre mb i sista maskan.

Det här är grundmönstret, egentligen upprepar man bara dessa fyra maskor hela tiden! Vad jag visar nedan är hur man virkar de nästkommande varven avigt så att det bildas en rät och en avig sida. Om man ska göra något som kan virkas runt, en tubhalsduk eller kanske till och med en tröja, kan man fortsätta att virka från rätan hela tiden.

Slutet av varvet: utan att släppa den sista maskan från nålen, stick nålen i den lämnade maskan från varv 1 och dra denna genom den som redan sitter på nålen.




Vänd.
Varv 3: 1 afm i främre mb, 1 lm, hoppa över en m, 1 afm i främre mb, 1 afm om lm, upprepa varvet ut, 1afm i främre mb i sista maskan..

Förklaring: afm = avig fast maska. Varv 3 virkas med den första färgen. Att det virkas avigt betyder: för nålen bakom/under garnet och stick den mot dig genom den maska maskbåge du ska virka i. Se bilden ovan, som föreställer steg ett av den första aviga maskan.

Se gärna här min allmänna beskrivning av att virka aviga maskor!


Här är första maskan halvfärdig. Fortsätt genom att hämta garn och dra igenom båda öglorna på nålen, precis som med en vanlig fast maska.


Första maskan färdigvirkad. Virka sedan hela varv 3 avigt, även när du tar omkring luftmaskorna.


 Varv 3 färdigvirkat. Avsluta med två lm.


 Dags för nästa varv. Vänd inte, utan börja om i arbetets högersida igen. Börja med att dra upp en maska ur den redan låsta sista maskan från varv 2, detta blir vändmaskan, dra upp en till så du får en maska att börja varvet med.

Varv 4:  1 afm i främre mb, 1 afm om lm, 1 afm i främre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, 1 afm i främre mb i sista m.

Varvet virkas alltså avigt på samma sätt som varv 3. Avsluta med att dra den tidigare lämnade arbetsmaskan i den första färgen genom den sista maskan.



När du nu vänder på arbetet så ser det ut så här - detta är rätan. Båda garnändarna finns nu i arbetets högerkant och de två nästkomande varven kommer att virkas från rätan, först ett varv i den första färgen, sedan ett varv i färg två.
Varv 5: 1 fm i bakre mb, 1 fm om lm, 1 fm i bakre mb, 1 lm, hoppa över 1 m, upprepa varvet ut, avsluta med 1 fm i bakre mb, 2 lm.


Efter varv 5 ska det se ut så här. I fortsättningen upprepas varv 2-5 till önskad storlek.



Här är min lilla provlapp - på rätan.


Och här är baksidan av samma!

Lycka till!



Ingen amigurumi precis

$
0
0



Virkning är en spännande och variationsrik teknik som kan användas till så mycket. Man kan virka tunna eller tjocka saker, platta eller tredimensionella, dukar och grytlappar, en sjal eller en kofta eller en nalle. En del virkar kakor! Man kan virka hårt eller mjukt, det kan bli tunna fina spetsar eller slitstarka väskor. Man kan virka i exklusiva garner eller med mattrasor, plastremsor, snören. Eller metalltråd. Det har konstnären Ann Uddin gjort! Hon har virkat hästar.

Om man har vägarna förbi Gotland kan man se något av hennes verk på Gotlands museum  (fram till den 24 maj) tillsammans med andra konstnärer som håller sina ateljéer öppna den 14-17 maj.

Visst är den ganska häftig, den virkade hästen?!


Lökfärgning

$
0
0

Jag har färgat garn!

Hade några vita och ljusgrå nystan som jag tyckte skulle se bättre ut i en starkare färg. Och lökskal hade jag sparat länge.
Sånt här borde man kanske spara till sommaren att syssla med, så man kan göra det ute. Jag vet. Men jag har nu en särskild idé om vad garnet ska vara till så jag ville absolut inte vänta. Medan jag höll på vid spisen och slaskade och blaskade tvivlade jag ändå stundvis på om det verkligen var värt allt detta besvär "bara för att färga lite garn" - var det verkligen värt alla arbetsmoment, allt slask och plask, kollande och hållande av temperatur, all disk som uppstod?




Efteråt var jag helt säker.

På att det var värt besväret.

Färgen kom alltså från lökskal men jag kan inte låta bli att tänka på hjortronsylt när jag ser den...
Eller - de något mörkare - mer som senap?



Garnet betade jag med alun och vinsten.
Hur mycket lök man skulle ta var ganska luddigt men jag öste ner i grytan så mycket som fick rum. Och när det blivit blött och kokat ihop lite öste jag ner mera.

Rätt så nöjd!





Kofta med barnsligt gul kant

$
0
0

 Tiden ska räcka till så mycket den här tiden på året så mina virkningar tappar lite fart... Men nu har jag till slut fått ihop den blå koftan! 

Det var till halsen och framkanten på den som jag gärna ville ha det gula garnet. En snygg kontrast mot det blå tänkte jag. Och vilken ton av gult det än skulle bli hade jag räknat ut att det skulle se bättre ut än att använda det ljusa garnet som det var. Vet inte om jag kan ändra mig nu efteråt.
 Jag håller ju fortfarande på med en minskning av mitt garnlager och har tänkt att inte köpa något nytt förrän jag åtminstone har minskat lagret ordentligt. Så därför blir det såna här lösningar, med tröjor randade av vartannat varv ett garn och vartannat ett annat. Garnerna är ju aldrig köpta för att "det här ska bli det" och "det här ska bli det" utan bara några nystan då och då för att "kanske kan man göra något av det här nån gång"... I framtiden kommer jag naturligtvis aldrig att göra så. Alltid planera vad jag ska göra och alltid följa mina planer. (Obs ironi.)

På bilderna tycker jag koftan ser ut som en barntröja. Som en barnpyjamas - blev det barnsligt med de gula kontrasterna och det blå som en blå flanellpyjamas? Men liten är den i alla fall inte, den är absolut gjord i fullvuxen storlek!




På den här bilden kan man även se att ärmarna inte är riktigt samma färg som kroppen. På kroppen är det svart och blågrönt, på ärmarna är det ett grått garn jag mixat med samma blå.
Men det är ju bara jag som ska ha den, hur noga får man vara?



Det gula runt halsen och längs framkanten har jag virkat med halvstolpar. 
Knapparna kommer från en gammal kasserad kofta.




På axlarna har jag gjort smygmaskvirkade flätor. Det var lite av en utmaning - och och ni vet att jag gillar att utmana mig själv med mina virkningar! Det gick nämligen inte att göra de här "flätade flätorna" på samma sätt som mina tidigare flätmönster, som "bara" ser tvinnade ut. Jag var tvungen att prova och prova tills jag fann lösningen.
Med orangea flätor på axlarna kan man väl säga att det är en sorts Pippikofta jag har gjort?
Den får väl duga åt mig i alla fall!





Till sist ett grattis till alla mammor på mors dag!


Ketchup och spenat?

$
0
0

Jag hittade på mönstret för att ha till en kofta, sen tyckte jag att det kan passa till vad som helst. Tex disktrasor, som gärna får ha lite textur Jag har gjort en grön - som spenat - och en röd - som ketchup!



Den röda är gjord exakt efter grundmönstret, fram och tillbaka med aviga varv på "tillbakavägen".




Jag har virkat med dubbelt garn (virknål 4 mm) - en tråd av lin och en av bomull. Bara lin känns väldigt stumt att virka med och maskorna kan bli ojämna och fula...




Den gröna har jag virkat runt, då har man rätsidan mot sig hela tiden, det blir inga tillbakavarv och inga aviga maskor:


Börja i mitten och virka runt, vartannat varv med ena färgen och vartannat med den andra. De två fasta maskorna i hörnen var svåra att rita ut så de har jag mixat ihop till en liten stjärna, den betyder inget annat än två vanliga fasta maskor om luftmaskbågen. På de yttre varven har jag inte ritat hela varvet utan bara ett hörn, men det är bara att fortsätta på samma sätt varvet runt. Likaså är det enkelt att fortsätta upprepa de fyra varven tills man har uppnått önskad storlek.



Rutigt och randigt

$
0
0

Mera disktrasor.
Bara för att jag blev så förtjust i det röda och lin-grå!



En rutig och en randig.







För att få så lite grått som möjligt mellan de grå ränderna drar jag hela nystanet genom den sista öglan så den blir låst.


När jag passerar med det röda virkar jag vändmaskan omkring den grå tråden.


När det är dags för den grå igen drar jag upp den genom den första maskan. Bara en enkel tråd (inga luftmaskor eller annat) löper längs ytterkanten av det röda.





Som det är den här tiden på året

$
0
0

Det är början av sommaren, fast två veckor kvar till semestern.
Maskrosorna som i år täckt ängarna mer än jag kan minnas nånsin tidigare har nu blommat färdigt och vissa fält är helt vita av de luddiga bollarna...


 
Jag har bonsaiträden att ta hand om. De kräver ganska mycket just den här intensiva perioden, början av sommaren, så de tar stor del av min fritid.
Och så har vi ju plötsligt ovanpå alltihopa skaffat några får! (Men nej - jag ska inte starta nån fårfarm och inte lära mig spinna. De här djuren ska bara hjälpa oss att hålla landskapet öppet.)


Ändå kan jag inte låta bli att virka! Det kan man göra inomhus och därmed slippa bli uppäten av myggen, som plötsligt har kommit i massor.


Måste då en sommarvirkning vara en bomullsvirkning? Jodå jag har ju en sån på gång också. Provlappen till den visade jag redan i början av april.  Då trodde jag väl att den skulle vara klar vid midsommar... kallade den till och med för Midsommarblomster på ravelry.




Jag hade kommit ganska långt när jag började tycka att jag hade tänkt fel. Det var bara att repa upp. Den består av två långa remsor, fortfarande inte särskilt breda, som ska virkas ihop så småningom. Om och när det blir något av den ska jag visa upp den!
Kanske för att den blev ett sånt långsamt projekt så har jag ägnat mig åt en massa andra, små, projekt under tiden - disktrasorna tex. Här kommer nu ytterligare snabba projekt som blivit klara under tiden midsommarblomstren har segat på.



Nämligen två virkade påsar med viktiga funktioner: den lilla grå gjorde jag som ett stötdämpande skydd till sonens filmkamera.

Den något större är en filtad ullväska. Tvärtom vad vissa anser så är detta en typiskt perfekt sommarvirkning! Den tjocka filtade ullen ska fungera som en isolering för att bära med sig något kallt, som man vill ska hålla sig kallt! Viktigt i sommarhettan - den som vi tror ska komma.


I båda de här påsarna har jag blandat garner lite hur som helst och virkat med dubbel tråd. Man kan ta två tråkiga enfärgade garn och virka dem tillsammans och få en jätteläcker effekt! En del blandningar kan se ut som raggsockar, lite tråkigt tycker jag, det uppstår oftast om det är två väldigt olika färger, tex svart och vitt. Om man däremot tar tex ljusgrått och mörkgrått så blir det i stället mera av en melerad effekt. Det kan också vara så olika färger som blått och brunt men med samma ljushet, då kan de också smälta ihop visuellt till en fin melerad helhet.




I de tre olika rosaaktiga ränderna har jag virkat en tråd av ett "karamellfärgat" garn tillsammans med en rosa, en gul respektive en röd tråd.



Som nyvirkad var ullpåsen sladdrig och stor.
Efter filtning i 40 grader i tvättmaskinen är den så stel att den står för sig själv!




Till sist lite ull i en mer naturell form: våra buskröjare!


Grill och gräll-gnäll

$
0
0


Det var så roligt att filta ull i tvättmaskin som jag gjorde med den randiga kylväskan att jag var tvungen att fortsätta.
Jag testade för övrigt väskan med en matlåda och två kylklampar en dag, och kylklamparna tinade aldrig upp på hela dagen!

Nu har jag gjort två omaka grillvantar.




Först gjorde jag en grön- och grårandig. Den tvättades i 40 grader tillsammans med en vanlig tvätt, precis som jag gjorde med väskan. 
 Före filtningen var den 32 cm lång och 18 cm bred. Efteråt var den 27 rest 14 cm. Den hade krympt 16% på längden och 22% på bredden.
 Den är smygmaskvirkad - jag vet inte om siffrorna skulle bli annorlunda med andra sorts maskor.

Och jag tyckte den blev väldigt bra. Det vill säga, den var perfekt för mig, passade min hand perfekt - men inte makens/Jägarns! Han sa att den var för liten.



Det var bara att dyka ner i ullgarnssamlingen igen och leta några ytterligare restgarner.
Nu ska jag göra den ordentligt stor, tänkte jag, och titta, visst ser den tillräckligt stor ut? Den nyvirkade intill den färdigfiltade.



Efter tvätten är de mer lika i storlek, men jag lyckades ändå med min intention att få den andra något större.



Nu var ju Jägarn tvungen att klaga lite ändå: på de alltför grälla färgerna! Han tyckte det var en "gräll grillvante"...

Det var ju meningen!

Viewing all 218 articles
Browse latest View live